Cover Pro:n däremot - där blir jag GLAD om det blir bra men inte alls FÖRVÅNAD om det blir kattskit av alltihop. Och när det blir dåligt så skyller jag gärna på maskinens lynniga humör och motvilja mot att vara till lags...
På senast tiden har jag växlat mellan lyriska lovord och långa, fula ramsor... På syjuntan förra helgen fick de andra deltagarna ta del av mitt rika förråd av svordomar och se ett och annat plagg få vingar och flyga genom rummet... Men när jag packade upp maskinen hemma och förberedde mig på att battla med apparaten om det skulle bli kantband eller inte så... VA, den syr så fint som den aaaaldrig har gjort förut. Ja, ni ser, kan man göra annat än att påstå att maskinen MÅSTE ha någon form av själ - och ett ruskigt humör när den sätter den sidan till...
Finaste kantbanden i stan...
Det är verkligen helt galet irriterande och frustrerande när den gör så där!! Jag har precis samma förhållande till min CP vilket min kära sambo har fått erfara både en och två gånger när jag svär högt och ljudligt över mitt senaste tillskott i maskinparken =).
SvaraRaderaJa, det kantbandet var verkligen vackert! Mmm...men du, va tusan har va gett oss in på? Hur sa vi hinna. Tur att du iaf har dina 50 dregglisar vi kan fylla bordet med!
SvaraRaderaJag blir riktigt avis på ditt fina kantband! Har inte ens lyckats få sömmen på avan att ligga på det där viset... >:(
SvaraRaderaÅååååh så snyggt!!!! Sen måste jag säga att du nog har den ROLIGASTE sybloggen jag hitills stött på. Mitt i prick alla gånger!!
SvaraRaderaSnyggt! Det väcker ett visst habegär. Det är väl tur att den funkar som den ska emellanåt men jobbigt att den bara gör det när den själv vill ;-)
SvaraRaderaJa det måste jag med säga att det var tamigtusan snyggaste kantbanden!! Lyckans dig som för det första HAR en kantbandsapparat och för det andra blivit såpass kompis med cp så den gör så här fint!
SvaraRadera